Spelinspektionen är Sveriges tillsynsmyndighet för spel om pengar och arbetar dagligen mot illegala casinon och olicensierade speloperatörer. Sedan spellagen trädde i kraft 2019 har Spelinspektionens arbete mot illegala casinon intensifierats, med fokus på aktörer som riktar sig mot svenska spelare utan licens. Men hur fungerar arbetet i praktiken? Vilka verktyg har myndigheten, vilka framgångar har den uppnått, och vad säger domstolarna när besluten överklagas? Den här artikeln från QMRA är en djupdykning i Spelmyndighetens metoder, juridiska avgöranden och de utmaningar som återstår.
Uppdraget: vad Spelinspektionen får göra
Spelinspektionen inrättades i sin nuvarande form när spellagen (2018:1138) trädde i kraft den 1 januari 2019. Myndighetens kärnuppdrag är att säkerställa att spel som riktas mot svenska konsumenter sker inom det licensierade systemet. Allt spel som riktas mot Sverige utan licens är olagligt, oavsett om operatören är baserad i ett annat EU-land med licens därifrån.
Mot licensierade operatörer som bryter mot spellagen kan Spelinspektionen ingripa med förelägganden om rättelse, förbud, anmärkningar, varningar eller återkallelse av licens. Beslut om föreläggande eller förbud kan förenas med vite. Vid allvarliga överträdelser ska licensen återkallas, eller varning meddelas om det är tillräckligt.
Mot aktörer utan licens har Spelinspektionen andra verktyg. De illegala casinon som är artikelns huvudämne kan drabbas av förbud att rikta spel mot Sverige. Spelinspektionen ska även informera betaltjänstleverantörer om vilka aktörer som saknar licens. Sedan 2023 har myndigheten också rätt att genomföra testköpstillsyn, det vill säga att köpa speltjänster under dold identitet för att verifiera att lagens krav efterlevs.
Fem verktyg mot olagliga casinon
Spelinspektionens arbete mot olaglig spelverksamhet bygger på flera parallella mekanismer. Myndigheten kombinerar direkta tillsynsbeslut med samarbeten som sträcker sig till betaltjänstleverantörer, internetleverantörer och andra myndigheter.
- Förbud att rikta spel mot Sverige. Det vanligaste ingripandet mot olicensierade operatörer. Spelinspektionen beslutar att ett bolag inte får tillhandahålla eller marknadsföra spel riktat mot svenska spelare. Besluten publiceras i myndighetens beslutslista och kan förenas med vite.
- Betalningsblockeringar. Sedan en lagändring i juli 2023 har Spelinspektionen skyldighet att informera betaltjänstleverantörer om vilka aktörer som saknar licens. Det gör det svårare att göra insättningar och uttag hos olicensierade casinon via svenska betalkort.
- Krav på spelprogramvarutillstånd. Från 2023 måste spelbolag med svensk licens samarbeta endast med spelprogramvaruutvecklare som har ett eget tillstånd hos Spelinspektionen. Det klipper av en del av den tekniska infrastrukturen för illegala aktörer.
- Testköp och dold tillsyn. Sedan sommaren 2023 kan Spelinspektionen utföra dold tillsyn av olaglig spelverksamhet. Inspektörer kan registrera konton och spela hos misstänkta aktörer utan att röja sin identitet, för att dokumentera att de faktiskt riktar sig mot svenska spelare.
- Samarbete med brottsbekämpande myndigheter. Spelinspektionen ingår i ett matchfixningsråd tillsammans med Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, spelbranschen och Riksidrottsförbundet. Olagligt spel har kopplingar till penningtvätt och organiserad brottslighet, och samarbetet är viktigt för att identifiera kriminella nätverk.
Den samlade effekten av dessa verktyg är att det blivit svårare att operera ett olagligt casino riktat mot Sverige. Betalblockeringar träffar kassaflödet, förbud med vite skapar ekonomisk risk, och testköpsmöjligheten gör att Spelinspektionen kan dokumentera brott på ett sätt som håller i domstol.
Domstolsprocesser — när besluten överklagas
En stor del av Spelinspektionens tillsynsarbete landar förr eller senare i domstol. Både licensierade bolag som fått sanktioner och olicensierade aktörer som fått förbud har rätt att överklaga myndighetens beslut till förvaltningsrätten, med möjlighet till vidare överklagande till kammarrätten och i undantagsfall Högsta förvaltningsdomstolen.
Riksrevisionens granskning från 2024 konstaterade att domstolsprocesserna är ett av de faktorer som begränsar Spelinspektionens kapacitet: “Annan verksamhet, exempelvis domstolsprocesser och prövning av licenser och tillstånd […] har medfört att myndigheten prioriterat ned tillsynen.” Trots detta har ett antal viktiga rättsliga avgöranden bidragit till att klargöra hur spellagen ska tillämpas.
Kammarrätten i Jönköping, mål 3745-19 — gränsen för omsorgsplikt (2020)
I en av de tidiga prejudicerande domarna efter omregleringen slog Kammarrätten i Jönköping fast att det inte är tillräckligt för en licenshavare att ge hjälp till självhjälp när det gäller spelansvar. Operatören förväntas agera proaktivt. Domen bidrog till att definiera innebörden av omsorgsplikten i 14 kap. spellagen och lade grunden för efterföljande sanktionsbeslut mot spelbolag som förhållit sig passivt till problemspelande kunder.
Kammarrätten i Jönköping, mål 2039-22 — proaktiv omsorgsplikt bekräftad (2024)
Den 27 maj 2024 upprepade kammarrätten slutsatsen: det räcker inte att ett spelbolag agerar reaktivt. Bolag är skyldiga att självmant vidta åtgärder för att begränsa enskilda kunders spelande när tecken på problematiskt beteende finns. Domen ingår i en serie avgöranden som också klargör hur sanktionsavgifternas tak ska beräknas, med utgångspunkt i ett vägledande avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen 2023. Läs domen hos Sveriges Domstolar.
Förvaltningsrätten i Linköping — Spelinspektionens 100-miljonerssanktion mot Svenska Spel upphävs (2025)
I mars 2024 beslutade Spelinspektionen att ge Svenska Spel Sport & Casino AB en varning och en sanktionsavgift på 100 miljoner kronor för bristande omsorgsplikt. Granskningen avsåg tio kunder som förlorat störst belopp under perioden oktober–december 2021. Spelinspektionen bedömde att bolaget känt till att dessa kunder hade ett överdrivet spelande men inte agerat tillräckligt.
Svenska Spel överklagade till Förvaltningsrätten i Linköping. Domstolen upphävde beslutet 2025 med hänvisning till legalitetsprincipen. Utan kompletterande och konkreta regler i författning kan ett bolags åtgärder inte anses otillräckliga. Domen är ett bakslag för Spelinspektionen och illustrerar att lagens vaghet försvårar effektiv tillsyn.
Förvaltningsrätten — Sinovum och Flashback döms för att ha fremjat olovligt spel (2026)
I mars 2026 meddelade förvaltningsrätten domar i mål rörande Spelinspektionens förelägganden mot bolag som marknadsfört olovligt spel. Domstolen bedömde att Spelinspektionen hade haft grund för sina förelägganden mot Sinovum och Flashback att upphöra med marknadsföring av spel utan svensk licens. Domarna stärker myndighetens möjligheter att agera mot aktörer som inte själva driver casinon men bidrar till att olicensierade operatörer når svenska spelare.
Vad har Spelinspektionen uppnått?
Sedan omregleringen 2019 har Spelinspektionens arbete mot illegala casinon resulterat i ett stort antal förbud mot olicensierade aktörer. Myndigheten publicerar regelbundet beslut mot bolag som riktar spel mot Sverige utan licens — de senaste exemplen inkluderar Novatech Solutions N.V. (mars 2026) och Rust Clash Entertainment Ltd (april 2026). Varje förbud kombineras med information till betaltjänstleverantörer, vilket i praktiken blockerar kortbetalningar till den berörda aktören.
Lagstiftningspaketet som trädde i kraft juli 2023 är en tydlig framgång. Kraven på spelprogramvarutillstånd, det effektivare betalningsblockeringssystemet och rätten till testköp är verktyg som Spelinspektionen länge efterfrågat. Riksrevisionens rekommendation om ytterligare resurser och klarare lagstiftning är inte enbart kritik. Det är också ett erkännande av att myndigheten bedriver ett komplext arbete i rätt riktning.
På marknadsstrukturens nivå visar data dock en oroande bild. ATG:s analysverktyg visade att trafiken till olicensierade sajter ökade under 2023. Kanaliseringsgraden beräknades under det första kvartalet 2023 till 71–83 procent för den totala marknaden. För casino specifikt är graden betydligt lägre. En riksdagsfråga från 2023–24 belyste dessa siffror och efterlyste en konsekvensanalys.
Kvarstående utmaningar
Trots framstegen kvarstår strukturella problem. Riksrevisionen konstaterade att tillsynens omfattning är begränsad i förhållande till marknaden, och att en grå spelmarknad vuxit fram mellan den licensierade och den klart olagliga sektorn — aktörer som verkar i juridisk gråzon och är svårare att beivra.
Lagstiftningens vaghet är ett återkommande tema. Fallet med Svenska Spel visar att det inte räcker att en myndighet gör en rimlig bedömning om att regler överträtts — domstolarna tillämpar legalitetsprincipen strängt och kräver tydlig författningsstöd för sanktioner. Det sätter press på lagstiftaren att precisera omsorgsplikten och andra centrala begrepp i spellagen.
Det finns också ett konsumentbeteendeproblem. Enligt Spelfriheten, som bedriver behandlingsvård av spelberoende, spelar åtta av tio som söker hjälp på olicensierade sajter. Lockelsen med större bonusar och färre begränsningar driver spelare till olicensierade sajter. Spelinspektionen lanserade en informationskampanj i slutet av 2024 och planerar ytterligare insatser framöver.
Slutligen är spelmarknaden internationell. Olicensierade operatörer sitter ofta utanför EU. De kan byta domännamn och juridisk struktur snabbare än tillsynsmyndigheter hinner agera. Det internationella samarbete som Spelinspektionen bedriver är nödvändigt men svårt att koordinera.
Nästa steg: vad händer 2025 och framåt?
I regleringsbrevet för 2024 gav regeringen Spelinspektionen tre uppdrag: att utveckla tillsynen och arbetet mot olicensierad spelverksamhet och matchfixning, att förbättra mätningen av kanaliseringsgraden, och att kartlägga ungas spelande. Med ökade anslag för perioden 2024–2026 har myndigheten förstärkt sin organisation.
Riksrevisionen rekommenderade att regeringen ska säkerställa att Spelinspektionen har förutsättningar för effektiv tillsyn och att utreda spellagens tillämpningsområde — inklusive möjligheten att utvidga lagen för att täcka fler former av olicensierat onlinespel. Riksdagen och regeringen har signalerat att ytterligare lagstiftning kan komma, bland annat om spelreklam och sponsring.
I april 2026 inledde Spelinspektionen en förstudie för att ta fram en samlad bild av nuläget och föreslå möjliga åtgärder för hur regelverket kan utvecklas. Förstudien är en del av myndighetens pågående arbete att identifiera luckor och stärka sin tillsynsförmåga.
FAQ om Spelinspektionen och illegala casinon
Vad innebär ett förbud från Spelinspektionen mot en olicensierad operatör?
Ett förbud innebär att operatören inte får rikta spel mot svenska spelare. Beslutet kan förenas med vite om det inte följs. Spelinspektionen informerar dessutom betaltjänstleverantörer om beslutet, vilket leder till att kortbetalningar till aktören blockeras.
Kan spelare i Sverige spela på olicensierade casinon lagligt?
Ur ett strikt juridiskt perspektiv är det olagligt att bedriva och marknadsföra spel riktat mot Sverige utan licens, men straffen riktas primärt mot operatörerna och de som främjar olagligt spel. Det innebär dock att spelare som väljer olicensierade sajter saknar konsumentskydd, spelansvarssystem och möjlighet att klaga till svenska myndigheter vid problem.
Vad är testköp och hur används det av Spelinspektionen?
Testköp, eller dold tillsyn, innebär att Spelinspektionens inspektörer kan registrera spelkonton och genomföra transaktioner hos misstänkta olicensierade aktörer utan att röja sin identitet. Metoden har funnits sedan sommaren 2023 och gör det möjligt för myndigheten att samla bevis för att ett spel faktiskt riktas mot svenska spelare.
Vad visade Riksrevisionens granskning av Spelinspektionen?
Riksrevisionen konstaterade i sin granskningsrapport 2024:19 att Spelinspektionens tillsyn är för begränsad i förhållande till marknadens storlek, att domstolsprocesser belastar myndighetens resurser, och att lagens vaghet kring riktningskriteriet försvårar effektiv tillsyn mot olicensierat spel. Riksrevisionen rekommenderade ökade resurser och en översyn av spellagens tillämpningsområde.
Varför upphävde förvaltningsrätten Spelinspektionens beslut mot Svenska Spel?
Förvaltningsrätten i Linköping upphävde 2025 Spelinspektionens beslut om varning och 100 miljoner kronors sanktionsavgift mot Svenska Spel med hänvisning till legalitetsprincipen. Domstolen bedömde att omsorgspliktsreglerna i spellagen inte är tillräckligt konkreta och förutsebara för att det ska gå att konstatera att spelbolaget brutit mot dem. Utan tydligare regler i lag eller förordning kan en myndighets tolkning av vad som krävs inte läggas till grund för sanktioner.
Hur kan en affiliate som marknadsför spel i Sverige påverkas av spellagen?
Affiliates som marknadsför eller på annat sätt fremjar spel riktat mot Sverige utan licens kan drabbas av förelägganden och förbud från Spelinspektionen. Att marknadsföra olicensierade casinon räknas som att fremja olovligt spel och är förbjudet enligt spellagen. Domarna mot Sinovum och Flashback 2026 visar att förvaltningsdomstolarna bekräftar Spelinspektionens möjligheter att agera mot sådana aktörer.
